Kort - Vasan
20 Februari 2009
Hej alla!
Så har årets Kortvasa gått av stapeln. Det är inte lätt att hitta snö att träna på när man bor i Östergötland. Annat var det när vi bodde i Jörn i Västerbotten, där kunde det hända att vi hade dryga metern med snö vissa vintrar.
Även i år försökte jag samla ihop mig efter loppet och skriva ned några rader om och kring loppet. Det blev följande inte alltför djuplodande texter.
Vi deltagare fick en kasse med lite smått och gått av Nordic genom Per, som tittade in till alla på torsdagskvällen och gav oss lite peppning. Bland annat fick vi russin och coca cola för att stärka oss. Detta gav uppslag till följande.
Med lite russin och coca cola
klarar vi oss väldigt bra.
Det ska nog gå fint i da
Nordic, tack det ska Ni ha! (Många kan nog gissa vilken melodi det är.)
Sen blev det några verser på samma melodi som i fjol. ”Ja, vandringen i världen”
I Fädrens spår på skidor jag diktar denna sång.
Tack vare Rune har vi nu samlats än en gång.
Det har ju blivit tradition
och lockar oss till bra motion.
En tradition vi vårdar och den ska nog bli lång.
Det snöade på morron och var rätt kallt och grått.
Men frukosten den smaka´som vanligt väldigt gott.
Sen tog jag bussen till vår start
Tre mil, det skulle gå med fart.
Det var en from förhoppning, men fel jag märkte snart.
För kärvt det var i nysnön, det mjukt i spåret var,
så krafterna de sina, snart fanns knappt några kvar.
Men Klas bjöd oss på mera kraft
med peppning och med kex och saft,
sen när jag kom till Mora så lyste solen klar. (Så det blev en solskenshistoria till slut.)
Avslutar ned en limerick som också fanns i mina anteckningar, men där var det så rörigt, så jag hittade den inte när jag framförde sångerna.
Med Nordic ett gäng for till Mora
förhoppningar hade man stora
om ett förstklassiskt glid
och en skapligt bra tid.
Vi tillsammans nåt kilo förlora.
Men de kilona fick vi tillbaka vid den sedvanliga supén på kvällen.
Hälsningar från Anita och Bengt i nr.107.
Här finns ytterligare en berättelse från den här träffen