Laxsjöns Camping & Baldersnäs slottsmässa

31 Oktober - 2 November 2008

Fredagen den 31 oktober 2008
Vi åker hemifrån på fredag eftermiddag, efter veckans arbete och kör så sakteliga norrut på väg nr 172.  Efter en maklig resa på drygt 13 mil är vi framme vid Laxsjöns Camping & Friluftsgård, mellan Billingsfors och Dals Långed, i Dalsland. Campingen är öppen året om och campingvärden tar emot oss, så att vi kan checka in. Vid infarten möts vi av paret Bundsen i bil 474. Britt-Marie och Christer besökte Baldersnäs och Slottsmässan förra året. Det tyckte att detta var så trevligt, att de utlyste en spontanträff med kort varsel. Tyvärr har inte detta nått fram till så många, eftersom det inte stått i klubbnytt och klubbens egen hemsida har ännu inte blivit känd för alla. Vi pratar en stund och bekantar oss med varandra, innan var och en går till sin bil för lite kvällsmat och vila. Arbetsveckan är slut och det blir sängdags ganska tidigt.

 Lördagen den 1 november 2008
Vi vaknar till en kall (-3 grader) morgon och medan dimmorna lättar äter vi frukost. Solen bryter igenom lite sakta och vi tar oss en liten tur runt campingen. Laxsjöns camping ligger väldigt vackert på en udde. Tvärs över sjön ligger Baldersnäs Slott, som är dagens mål. Här skall vi avnjuta årets Slottsmässa med julen som huvudämne.

Efter en knapp halvmil har vi kört runt viken och kommit fram till Baldersnäs. Här blir vi anvisade plats i något som närmast är att beteckna som en trädgård. Lite trixigt med grenar och träd i infarten, men det går. Här ansluter bil nr 212 med Birgitta och Karl-Åke.

Under dagen avnjuter vi mässans alla smakprover, både en och flera gånger. Vi beundrar också en väldig mängd hantverk, slöjdföremål, smycken, vävnader, tomtar och troll. Dagen är kall trots solen, så det är skönt att kunna lämna mässan i ”halvtid” och avnjuta en lättare lunch i de alltid lika varma och ombonade Nordic-bilarna.

”Andra halvlek” ägnar vi åt att återigen provsmaka och därefter köpa de läckerheter, som vi tyckte bäst om.

Framåt eftermiddagen är vi nöjda och kör tillbaka till campingen. Vi har fått tillgång till TV-stugan för kvällens gemensamma måltid. Campingvärden har dock förvarnat om att vi ”kanske kan behöva en liten brasa, för det är nog lite kyligt i lokalen” Ved finns färdighuggen och får fritt disponeras i obegränsad mängd. Tur var väl det! Det fanns nämligen ingen uppvärmning alls. Lokalen var råkall och fullständigt utkyld, med rimfrost på insidan fönstren. Inte heller toaletter och duschar var uppvärmda. Det kändes en aning underligt, eftersom campingen är öppen året om.

Nordic-ägare ger sig inte i första taget, så vi travar upp ved i spisen och tänder brasan. Genom att krypa så nära elden som möjligt lyckas vi trots kylan få en trevlig kväll. Väl påklädda med långkalsonger, fleecetröjor, dunjackor och västar och alla extra ytterplagg som vi kan uppbringa delar vi medhavd mat och dryck broderligt. Vi har alla något roligt att berätta. Kvällen går fort, mat och dryck är konsumerat, och vedhögen minskar. Somliga fryser mer än de andra och framemot 22-tiden är det skönt att åter krypa in i de varma husbilarna. Vid det laget har kylan stigit upp genom skosulorna, vidare upp genom underbenen och halva låren. Då är det skönt att värma sin frusna kropp i en riktigt varm och god säng.

Söndagen den 2 november 2008

Vi sover gott och ganska länge. När vi vaknar har bil nr 212 redan gett sig av. Baldersnäs var inte enda målet på deras resa. Solen skiner även idag och det är tyst och lugnt vid Laxsjön. Efter frukost går vi som är kvar en gemensam promenad i omgivningarna, med hunden Bessie glatt skuttande runt fötterna.  Vi har ingen brådska, men så småningom känns det lagom att börja rulla hemåt igen.

På hemvägen tar vi vägen över Bullarebygden och gör en avstickare till Vassbotten för att bese ”Elgafossen” på gränsen mellan Sverige och Norge. Det har ju regnat mycket, så vi räknar med att det nu skall vara ett vattenfall med vatten i för en gångs skull. Jojo! Det kan man nog säga att det var. Vi hörde dånet redan när vi öppnade bildörren. Vi kom inte ens över bron innan vi stoppades av översvämningarna. Vi fick nöja oss med att se övre delen av fallet på behörigt avstånd. Det kändes lite snopet, för det måste ha varit en mäktig upplevelse med allt det vattnet som kastade sig ner för branten. 

Hemresan gick bra och vi kan nu tänka tillbaka på ytterligare en trevlig helg i glada människors sällskap.

Nedtecknat av Agneta (311)