Efter några veckor hemma, är det åter dags att ta en tur med "Pumbaa". Denna gången är resmålet Idrefjäll. Det är förhoppningsvis sista året, som vi är hänvisade till sportlovsveckan. Yngste sonen tar studenten i vår och sedan vet man ju inte vad han hittar på. Vårt sportlov ligger i vecka 8, inklämt mellan Göteborgarnas v7 och Stockholms v9. Det är vi, danskarna och Skåningarna, brukar jag säga. I år har vi bestämt oss för att köra över Mora. Den vägen är kanske något längre, men vi hoppas att väg 70 har bättre väglag, än den bedrövligt isiga och smala väg 311 mellan Sälen och Särna.
Vi lämnar Skaftö på fredag eftermiddag, när sönerna slutat jobb, resp. skola och kör på torra vägar upp till Moraparken, där vi får en nattplats.
På lördag morgon checkar vi ut, samtidigt som vi bokar nattplats för hemresan, med förhoppning om att få träffa några "Kortvase-åkare" på hemvägen.
Väg 70 mot Idre, var som vi hoppats betydligt bättre att köra och vi kommer fram till CC Camp Idre vid middagstid. Solen strålar och det är makalöst vackert, med blå himmel och kritvit snö. Skenet bedrar, det är -20 grader och riktigt kallt ute.
Vi införskaffar liftkort och sätter fart på skidorna omgående. Backarna är otroligt fina, med fast, men inte isigt underlag. Lördag och söndag är det lite folk i backarna och man kan välja vilken lift som helst utan risk att fastna i köer. På måndagen är det mycket folk och vinden friskar i, samtidigt som det börjar snöa. Det är läge för lite vila.
På tisdagsmorgonen är det -18 grader, vilket minskat till -12, vid lunchtid. Det blir några timmar ute i kylan, sedan lockar den varma duschen.
På onsdagsmorgonen är det -7 och kraftigt snöfall. Det är fortfarande fint underlag och snön är lätt. Det bildas inte särskilt stora vallar, trots att det kommit mycket snö.
Torsdagsmorgonen börjar med "Jakten på Elmiabiljett". Dessa åtråvärda biljetter släpps på Ticnet kl. 09.00 prick och det gäller att vara allert. Det tar ca: 1,5 minut innan allt är över och biljetterna slutsålda. Som tur är fungerar dator och bredband och vi blir lyckliga ägare till en Elmiabiljett vardera åt oss och våra goda vänner i en "Dethleffs". Jo, ni läser rätt. De är ännu inte frälsta för Nordic. Vi jobbar på det, men det tycks ta tid.
Torsdagen slutar med fin skidåkning i pudersnö. De senaste dagarna har det kommit ca: 30 cm nysnö.
På fredagen tittar solen fram igen och vi får några fina morgontimmar i backarna, innan det uppstår vallar. Det är nästan ofrånkomligt, med tanke på all snö som fallit de senaste dagarna. Vi avslutar med varm dusch och förbereder oss för familjekväll på Charlies Värdshus. Det bjuds fondue-kväll. Det visar sig vara en stor och välfylld buffé, med kalvkött, renkött och älgfilé, samt alla möjliga grönsaker och annat godis.
Veckan kan sammanfattas med, att det har varit ganska kallt, stora mängder nysnö och fantastiska backar. Det har varit vi och nästan bara Danskar, samt en och annan Tysk, några Fransmän och så skåningar förståss.
Foto: Agneta Rosén-Andersson
Lördagen den 21 februari måste vi lämna Camp Idrefjäll. Det står redan en ny husbil och väntar på att vi skall lämna platsen. Dock får han lugna sig till 12.00 för här skall åkas skidor ett par timmar först. Idag blåser det lite friskare och sikten är sämre, men skam den som ger sig. Maken väljer bort skidåkningen och servar familjen med tömning av tankar och annat som skall göras före avresan. Prick 12.00 rullar vi iväg från Idrefjäll med sikte på Mora. Vi tråcklar oss in till Moraparkens Camping med mycket stort besvär. Vi hade inte tänkt på att det pågår Vasalopp varje dag och staden är avstängd för trafik. Så småningom hittar vi in bakvägen och landar mitt i Nordic-bilarnas grillparty. Vi får vår plats och framåt kvällen gästar vi Rune Thyni med hustru I-a. Det blir en trevlig kväll med prat om framtida träffar och resplaner. Rune har ju också hållit i den nyss avklarade "Kortvasan" Det kommer ett referat från Rune så småningom.
På söndagsmorgonen, den 22 februari, var det dags att köra de sista 45 milen hem till Skaftö igen. Vi kan åter konstatera att vår "Pumbaa" har skött sig med den äran och varit varm och ombonad även i det bistraste vädret. Vi är stolta över vår Nordic och tycker lite synd om dem som vågar sig till fjälls i "sommarhusbilar", där istapparna hänger och rutorna är fulla med kondens och is. De kanske inte är så kalla, men det ser så ut.
På måndag börjar jobb och skola igen och Pumbaa får vila sig en månad, innan det är dags för besiktning och nya resor, då förhoppningsvis i vårsol.
Nedtecknat av Agneta, Nordic 311 "Pumbaa"