Vi har genom några Nordicvänner blivit ombedda att skriva hur det går för oss i vår strävan, att göra tjejklassikern = kortvasan, tjejvättern, tjejsimmet i Vansbro och Lidingöloppet för tjejer.

Först en resumé.
Vi, Ann-Sofie 405 och Camilla 457, har kommit överens om att vi skulle göra tjejklassikern för att ha ett mål med vår träning.

Vi började med kortvasan, som gjordes ihop med nordicgänget. Det var perfekt väder och trevlig stämning och vi åkte de 3 milen på en godtagbar tid.

Nu var det bara att vänta på att snön skulle gå bort, så vi kunde ge oss ut och cykelträna.

Den 8 juni var det så dags att sätta oss på cyklarna för att ta oss runt de 10 milen från Motala till Vadstena över Omberg mot Rök och Skänninge och sedan tillbaka till Motala. Denna tur fick vi sällskap av Anna 389. När vi cyklade förbi campingen i Vadstena blev vi gladeligen påhejade utav folket i två Nordicbilar.
Vädret var perfekt, med sol och lagom varmt, bara de två sista milen fick vi lite motvind. I målet väntade våra ”gubbar” troget på oss med en jättegod middag och en graverad ljuslykta som ett minne. Mot kvällningen fick vi en pratstund med Edlund 83 som skulle åka halv-vättern dagen efter.

Nu är det full simträning som gäller för om en månad åker vi till Vansbro.

Så var det dags igen!
Efter simträningar i både bassäng och den kallaste sjön i vårt område begav vi oss upp till Vansbro för delsteg tre.Väl på plats kollade vi in start- och målområdet och insöp den yra som infinner sig i byn under denna veckan.

Efter en tidig kväll vaknar vi upp till en härlig dag med sol och bara en lätt bris i trädkronorna.

Nervösa beger vi oss till startområdet där det var full aktivitet för det var dags för den första startgruppen (eliten) att starta.

När vi kollat in övriga deltagare och hur starten går till var det tid för uppvärmning. Måste varit en härlig syn och se en hel ”hop” med tjejer/damer i färggranna badmössor hoppa omkring till diskomusik.

När vi stod i startfållan väntandes på att få börja simma får jag medge att det var många fjärilar som dansade runt i magen.

PANG! där gick startbandet och flera förväntansfulla simmare slänger sig i det kalla vattnet i Vanån för den 1 km långa sträckan mot mål. För egen del var jag nog så spänd och adrenalinfull att jag  inte tyckte att det var kallare än i vår sjö hemma fast tempen visade 16 grader.

Vi simmade tvärs över Vanån in mot Västerdalälven.

Vi berömmer funktionärerna som höll ett vakande öga över oss samtidigt som de hejade på.

Vi tog det lugnt, för trots att man inte kände av kylan, visste vi inte hur kroppen skulle reagera på ansträngning i kallt vatten. Men det ”flöt” på bra och vi korsade mållinjen efter drygt en halv timma.

Efter målgång blev det fotografering, varm dusch och god mat.

Eftermiddagen ägnades åt att kolla in handeln utmed Vansbros gator.

Efter grillning och prisutdelning av våra äkta makar kunde vi slumra in glada över en lyckad dag.

Nu återstår ett delmoment innan klassikern är ”tagen” så nu åker joggingskorna på för den 29 september står vi på startlinjen till Lidingös tjejlopp.

Tjejklassikern Lidingö är Delsteg 4 och  det sista steget att ta på  tjejklassikern för vår del. Denna gång åker vi inte husbil för vi springer på en söndag och det är arbetsdag för oss dagen efter, så vi startar bilresan på ca 35 mil tidigt. Vi räknar med köer, något som skulle visa sig att vi inte behöv, t för det var lite trafik och vi hittade rätt direkt trots flera vägarbeten.

Dagen är kall och mulen, näst intill regnig. Efter nummerlappshämtning fick vi vänta en bra stund innan det var dags att ställa sig på startlinjen. Då kollade vi läget både vid idrottsplatsen där nummerlappsutdelningen sker och vid Grönsta gärde där både start och mål är. Ann-Sofie fick en chans att kurera sin hals som började spöka på lördagen.

Efter en lång toakö var det äntligen dags att gå in i startfållan och börja uppvärmningen inför den 1 mil långa löpningen. 2 minuter innan start kom solen fram och det kändes lite varmare.

Där gick starten och vi joggade fram mot första backen där alla skulle in på en liten skogsväg och där blev det trängsel. Vi tog det lugnt och nu började ”pirret” i magen släppa. Jag hade en strategi att gå uppför och springa nerför och övriga partier ( för er som inte vet kan jag tala om att sträckan är mycket backig där flera backar är väldigt långa och branta). Ann-sofie och jag kom ifrån varandra så jag fick ta ”rygg” på en tjej ifrån Ålands sportskytte klubb.

Solen följde oss som sprang hela loppet, men det regnade en skvätt över målområdet, där våra trogna supporters ”gubbarna” väntar.

Strategin höll och det var med glädje jag kom fram till mållinjen. Jag undrade samtidigt hur det gått för Ann-sofie.

Efteråt blev det att leta efter Jimmy och Jocke för de inte syns vid samlingsplatsen. Jag hittade dem när de har tagit emot Ann-sofie, som precis kommit i mål.

Efter att pustat ut och pratat lite om loppet gick vi till duschen och sedan blev det hemresa. Bilköer och åter bilköer innan vi kom ut ur stan. Trots två olyckor, med nya bilköer, kom vi hem inte allt för sent.

Sammanfattning av alla loppen blir följande